en av mina egna texter

farväl, hejdå, goodbye.
att ta farväl av någon nära kan aldrig vara lätt
precis som att sväva i luften.
från början när man börjar sin vänskap
flyger man långt upp i luften
man lär sig hur tyngdkraften fungerar
man lär sig att vara lika lätt som fjärilar i en klar blå himel.
men så när man känner att det här, det fungerar verkligen, jag klarar detta
då faller man hårt
riktigt hårt som att slå armbågen i en stentrappa
den domnar av och det gör även du som flyger
ibland kan du tappa allt på vägen
du tappar din självkänsla
ditt mod och tron på allting omkring dig
ibland förlorar du till och med någon på vägen ner mot marken
men hur länge du än tror att du ska falla
så kommer du alltid hamna på marken tillslut
kanske inte hel och kanske förlorar du ditt hjärta på vägen
det kan ta en evighet, till och med en livtid
men tro mig du kommer komma ner på marken
försök res dig sakta uppåt
du kommer klara det någon dag
hur mycket hjälp du än får
försök klara de själv
du är starkaste bara av dig själv
livet kommer kännas hemskt
du kommer vara rädd för mycket
men res dig upp
att förlora någon nära kan vara det värsta som finns
men bestäm dig att du ska upp på klippan igen
ut med vingarna och flyga mot himlen igen
bestäm att nu jävlar ska jag fixa det
klarar du inte av det första gången
ge inte upp, det kommer fler chanser
förlorar du någon
ge inte upp
vi kommer alla träffas i himlen
och då kan vi förlåta oss för vad vi gjort/inte gjort
ta chansen och flyg, det kan bli din sista flygtur

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0