Bom! Där kom det vi alla väntat på. Smällen som man en gång varit med om. Man trodde den hade försvunnit för gott. Men nej nu är den här, helt utan förväntningar eller förvarningar kom dem som ett regnoväder utan dess like. Den tog inte mångas liv, men den tog personerns själar med sig och nu är inget som det borde vara.
   Så enkelt kan det vara att förlora sig själv för en hel livstid eller bara för en luten stund. Men hur kort stund det än tar så kommer inget att bli sig själv igen. Man kommer förlora personer och personer kommer komma för att stanna. Men när nästa smäll kommer igen, så lämnas man åter igen.
   Jag kan erkänna att under min livstid har jag inte varit perfekt, för vem är det egentligen? Ingen kan jag tro. Men en sak jag kanske inte har gemenast med andra är att jag har åtminstonde försökt vara mig själv hela tiden. För jag har aldrig haft tanken på att vara någon annan. Någon jag inte är. Alla är vi vackra som vi är, utan att  behöva vara någon eller några andra. Varför behöver då folk leka något de egentligen inte är? Har det verkligen så dåliga liv att de måste byta hit och dit? Hur hade det sätt ut om vi bytte liv som vi ville? Kom igen nu vänner, varför inte visa just eran egen charm . Jag tror den är vackrare än den charm du leker att vara.
   Om vi får bort denna bomen vi alla bär inom oss, kan nog världen bli en bättre plats för dig och mig och nästa generation som kommer komma efter oss.
   Världen står stilla just nu för det vi håller på med. Låt den börja om. För vi lever bara en gång på denna planeten. Vår planet som vi kallar Jorden, Tellus.