en underlig tanke

torsdag .. det blev ingen träning i morse!
jag somnade vidare och vaknade vid nio tiden, sjukt skönt med sovmorgon.
nu har man mediaproduktion och sen ska jag hem och ringa johanna.
och måste även kolla klart på oc säsong 3 :)
i kväll kanske blir träning igen, känns som dagarnma ser likadana ut nu för tiden.
men det är väl så det ska se ut när det snart är lov.
i går fick jag mig en riktigt funderare/tanke.

" Jag zappade runt bland kanalerna igen, det brukar bli min vardag just nu. Jag brukar alltid gå in i mina egna tankar när jag gör det. För det finns inget som intresserar mig längre.
Plötligt, utan anledning, får jag syn på en fotbollsmatch där bland alla kanaler. Det är inte vilken match som helst. Det jag tittar på är matchen mellan real madrid mot milan. Ni tänker att det är vilken match som helst. Men det är den inte. Inte denna matchen.
En av mina favorit spelare spelade i går och det gjorde mig väldigt paff. Jag trodde han lagt av för länge sedan. Men han spelade, och han spelade med glädje. För att visa alla som tappat förtroendet för honom. Han var inte tillbaka. Men han var glad.
Han hade helt sitt liv spelat på sina finter och på sina underbara grejer bara en man kan göra med en boll. Personer har klagat och personer ville ha mer. Han tappade förtroendet och tillslut även spelet. Bytte lag och sen var det tyst om honom. Nu .. ungefär 2 år senare, ser jag honom som en av de bästa spelarna fortfarande. Men som i alla texter finns det ett minus. Han är inte ung längre, åldern tar tag i en. Precis som en skada eller en sjukdom. Man blir tvungen att stoppa upp tiden för att förstå att man inte är samma person som man var för några år sedan. Det var det som gjorde att jag tappade honom. Men jag höll kvar vid honom längre än jag trodde. Jag är glad över det. Men jag är även rädd, för att jag kan tappa min tro på min kärlek fortare än jag vill. Men jag ska aldrig sluta kämpa."
Personer som inspirerar mig att tänka en sån här tanke gör underverk till slut. Det blir fotavtryck på en. Man tänker tillbaka och vill vara som dem. Men man vet själv att det inte går. Men en tanke är något som ingen kan ta ifrån en. För kämpar man och döljer sin smärta. Kommer man tillbaka.
Jag ska komma tillbaka!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0